01. Snart Är Jag 37 (text)
02. Jag Ligger På Minus (text)
03. Bakom Hennes Slutna Ögon (text)
04. Att Vara Pappa (text)
05. Vägskäl (text)
06. Barndomstidens Land (text)
07. Nu Och För Alltid (text)
08. Mitt Oskrivna Blad (text)
09. Tummen Mitt I Handen (text)
10. Jonathan (text)
11. Jag Är På Väg (text)
12. Tro, Hopp Och Kärlek (text)

Köp min skiva direkt av mig!
Sätt in 130 :- (porto inkluderat) på Bankgiro 333-2335. Skriv ditt namn, din adress & namnet på skivan du vill ha så skickar jag ett signerat exemplar till dig omgående!

---

Johan Eriksson ger ut sitt andra soloalbum; ”Livspusslet”. En skiva om hur svårt det kan vara att få ihop livets alla pusselbitar! Som en vis man sa: ”Det är bättre att se bitarna som mosaik och låta det bli det det blir”, något som kan vara väl så svårt när man har 2 småbarn, fru som är ”mitt i karriären”, hus och dessutom eget jobb och karriär…

Johan skriver på sin andra skiva direkt ur sin vardag, med jordnära funderingar över pappaledighet, åldrande, föräldraskap och renoveringsbekymmer. Men även sorgearbete, saknad och en del politik ryms på hans andra cd.

Johan ger denna gång ut sin skiva på egen etikett och har tagit ut svängarna sedan hans debutalbum ”Där älven flyter fram” (2008). Det är en väldig blandning såväl musikaliskt som textmässigt där vi kastas mellan humor och allvar.

---

Snart är jag 37             (upp)

Mitt liv det är färgglatt det har jag förstått,
Jag röstar på rött men jag lever rätt blått
Men jobbar svart gör väl alla ju
Och snart är jag 37…

Skulle vilja bli upptäckt och göra ett ”break”
Men säger till alla att allt sånt är ”fake”
Vill vara poppig men vet jag är slut
Och snart är jag 37…

Har planer på träning, i början vart år
Men sitter hellre vid tv:n än går ut och går
Jag är ganska tråkig det tycker min fru
Och snart är jag 37…

Man skjutsar till dagis, man gnetar och gnor
Man jäktar och stressar på nåt vis man tror
Att allt ska bli bättre man hoppas på tur
Men snart e man 37…

Barnen dom växer och pappa blir trist
Fast jag gör samma saker som sist
Att pappa är gammal det känns ju rätt surt
Ja, snart är jag 37…

När vi släcker på kvällen som på ren reflex
Så sover vi hellre när vi borde ha sex
När sådant där händer då vet man att nu
Fyller man snart 37…

Om man nån gång vill ta sig ett glas eller två
Så ligger man livlös där dagen därpå
Man borde förstått-det är ej som förut
För snart är man 37…

Jag tänker på jorden och på dess klimat
Jag vill ändra på mycket är nog för lat
Skulle vilja bli bättre men vet inte hur
Och snart är jag 37

Innan du skrattar och hånar min vän
Och tänker att det där är det långt till än
Så ska du veta en dag blir det du
Som snart fyller 37…

För tiden den flyger och snart är den här
Den åldern du hörde i den visan där
Den sången han sjöng på en trist trubadur
Som snart fyllde 37…

Så detta får bli som en grande final
För visan behöver en fin sensmoral
Bli som mig bli en medelmåtta
Nästa år fyller jag 38!

Jag Ligger På Minus             (upp)

Jag vet jag borde strykt och hängt och vikt den
Men tvätten ligger orörd på vårt golv
Och maten borde legat uppå faten
För det var längesedan klockan nu slog tolv

Men barnens glass den rinner ut ur strutarna
Jag vet jag borde lägga på en rem
För nu så jävlar brinner det i knutarna
Om två minuter kommer mamma hem

Jag ligger på minus, jag ligger på minus – ingenting att göra åt det nu
Jag ligger på minus, jag ligger på minus – nu hjälper inga söta, snälla lilla du

Min älskling säger jämt att hon får vänta,
Att det alltid tar sån tid när jag ska ut
Att mitt minuskonto ökat nu med ränta
Jag förstår att detta måste få ett slut

Men när jag sen snabbt ska shoppa i affären
Är det ju många som vill byta några ord
Och inte sätter jag mig då på tvären
Fast jag vet att resultatet kan bli mord

Jag ligger på minus, jag ligger på minus – ingenting att göra åt det nu
Jag ligger på minus, jag ligger på minus – nu hjälper inga söta, snälla lilla du

Fast när jag sen tänker efter så visst var det väl som så
Att när minus möter minus blir det plus
Och det betyder väl att även fast jag glömmer då och då
Så kan nog ändå jag väl vara värd en puss

Det var detta som jag trodde och sen sa till frugan min
Men det var visst nåt jag inte då förstått
För nu står jag här och fryser på vår trappa och vill in
Och mitt vänstra öga börjar snart bli blått

Jag ligger på minus, jag ligger på minus – ingenting att göra åt det nu
Jag ligger på minus, jag ligger på minus – nu hjälper inga söta, snälla lilla du

Bakom hennes slutna ögon             (upp)

Jag undrar när hon tystnar
När hon sluter sina blå
Jag skulle vilja veta
Vad hon tänker på just då

Jag undrar vad hon känner
Om hon någonsin kan bli fri
Från alla tårarna som bränner
Där än, djupt inuti

Bakom hennes slutna ögon
Finns en värld jag aldrig når
Jag har försökt att hitta
Men hon lämnar inga spår
Bakom hennes slutna ögon
Kan hon visa hur hon mår
Allt det hon inte får

Jag undrar vad hon tänker
När hennes blick blir tom
Och ögonlocken faller
Och skyddar allt bakom

Jag undrar om jag frågar
Om hennes lögn är vit
Om jag nån´gång vågar hoppas
På att hitta vägen dit

Bakom hennes slutna ögon….

Jag undrar om hon menar
När hon säger så till sist
Att hon ändå vågar älska
Trots allting som hon mist

Jag undrar vad hon drömmer
Jag undrar vad hon minns
Jag undrar vad hon känner
Jag undrar vad som finns

Bakom hennes slutna ögon
Där i den värld jag aldrig når
Jag har försökt att hitta
Men hon lämnar inga spår
Bakom hennes slutna ögon
Kan hon visa hur hon mår
Allt det där hon inte får

Att vara pappa             (upp)

Du sätter på dig jackan själv, dina byxor ut och in.
Ropar åt din syster att den där dockan den är min.
Fel sko på fel fot- ja, det är Fröken Tvärtemot
Som säger till sin pappa – jag kan själv för jag är stor

Varje liten stund vill jag va nära, jag vill alltid vara där du är
Alla dina sorger vill jag bära, vad som än händer finns jag här
Det är som en dröm att vara pappa, bara vara snäll och hålla med
Kanske några regler blir för slappa, men om jag är för snäll vad gör väl det?

Sen bär det av till dagis, med din docka och din ko
Du säger när jag blir vuxen, vet du, då vill jag faktiskt bo
Hos dig snälla pappa sen så kan vi gifta oss vi två
Jag säger lilla vän, vad tror du mamma säger då?

Varje liten stund vill hon va nära, hon vill alltid vara där du är
Alla dina sorger vill hon bära, vad som än händer finns hon här
Det är hennes dröm att va din mamma, även om det jämt går i ett kör
Att det kan va jobbigt gör detsamma, det är ju bara sånt som mammor gör…

Jag vet den dagen kommer snart för tiden går så fort
Då du och pappa har lekt klart och liten blir till stor
Då jag till min fasa, när en dag jag kommer hem
Hittar ett par herrskor som har storlek 45.

Ja, då blir det svårt att inte svära, då vill man bara gå och knacka på
Och vara riktigt jobbig och besvära, och fråga vad i.. är det som står på..
Ja, då är det tufft att vara pappa, när man så en dag blir nummer två
Ja, då är det lätt att modet tappa, det tror jag nog att var och en förstår..

Kanske är det bättre att va mamma, dom verkar inte se det så som vi
Tror inte på att deras syn är samma, inte när det gäller frieri
Men varje liten stund vill vi va nära, vi vill alltid vara där du är
Alla dina sorger vill vi bära, vad som än händer finns vi här

Vägskäl             (upp)

Det är våra fäder som har byggt den, under seklen som har gått
Dom har lagt grunden här för bygden, vi förvaltar bara det vi fått
Det är den vackraste av gåvor, att ha en plats att kunna kalla sin
Där man kan se hur livet ändras, den platsen den är din och den är min

Det är nya vindar nu som blåser, det är barnens framtid som vi ser
Här ska dom växa och gro starka, med möjligheterna vi ger
Här finns en plats som vi har skapat, den finns för alla och envar
Vid detta vägskäl kan vi mötas, här finns det hopp här finns det svar

Vi lever i en tid av saknad, där ingen riktigt räcker till
När vi ju borde dela med oss, tycks det inte längre vara nå´n som vill
En gång så fanns en dröm som brann här, det var en dröm om solidaritet
Men vad det slitna ordet står för, verkar det inte längre vara nå´n som vet

Men det är nya vindar nu som blåser, det är barnens framtid som vi ser
Här ska dom växa och gro starka, med möjligheterna vi ger
Här finns en plats som vi har skapat, den finns för alla och envar
Vid detta vägskäl kan vi mötas, här finns det hopp här finns det svar

Tiderna kan verka hårda, när ropen kvävs av tidens brus
Men när sen när röken stilla skingrats, då (är) ändå morgondagen ljus

För det är nya vindar nu som blåser, det är barnens framtid som vi ser
Här ska dom växa och gro starka, med möjligheterna vi ger
Här finns en plats som vi har skapat, den finns för alla och envar
Här finns en väg där vi kan mötas,här finns det hopp här finns det svar
Här finns en plats som vi har skapat, den finns för alla och envar
Vid detta vägskäl kan vi mötas, här finns det hopp här finns det svar

Barndomstidens land             (upp)

Jag minns en gång för längesen, min barndom hemmavid
När allting inte gick så fort och människor hade tid
Man träffades och hälsa på varandra då och då
Man ringde ej, man knacka på – ja, det var faktiskt så

Vår TV hade en kanal, eller var det kanske två
Ja, hursomhelst så var det så, att den inte jämt stod på
Vi sparka boll, vi spela spel, vi lekte med varann´
Jag längtar faktiskt dit ibland till Barndomstidens land

Det händer att jag tänker på hur allting skulle gå
Om våra barn fick leva så, som vi barn gjorde då
Utan TV-spel och Internet med chat och MP3
Bara Monopol och Fredagsmys då skulle dom få se

Att tekniken gjort allt snabbare men vi fått mindre tid
Att leva med varandra här, i lugnet hemmavid
Kanske skulle även vi då se som köper allt det där
Att just därför är allt som det é med livet vi har här

Vi stressar runt och kämpar på för att hinna ett steg till
Vi tror vi får det bättre då, när det enda som vi vill
Är att leva utan släng och slit, ha tid kvar för varann
Jag tror vi alla längtar dit till Barndomstidens land

Jag minns en gång för längesen, min barndom hemmavid
När allting inte gick så fort och människor hade tid
Dom levde utan släng och slit, med tid kvar för varann
Jag tror vi alla längtar dit till Barndomstidens land

Nu för alltid             (upp)

Här är den dagen vi väntat på
Äntligen står vi nu här
Och tänk alla dagar jag längtat så
Så länge jag hållit dig kär

Hör hur klockorna ringer för kärlekens tid
Har din ring på mitt finger, nu börjar vårt liv

En verklighet större än vår fantasi
Nu för alltid så ska det bli vi

Du är solen som lyser och värmer vårt hem
För alltid så stannar jag kvar
Här i stillheten, lugnet och ljuset min vän
Vill jag ge dig allt vad jag har

Jag står här bredvid dig i sommar som höst
När vinter blir vår här finns alltid din tröst

Nu tid är att leva och sjunga en sång
Om livet som kan börja om

Tänk så en dag att du skulle bli min
Vill ge dig mitt hjärta, min hand den är din
Tänk att vi fann den, den drömmen vi drömt
Skatten som Gud hade gömt

Här är den dagen vi väntat på
Äntligen står vi nu här
Och tänk alla dagar jag längtat så
Så länge jag hållit dig kär

Jag står här bredvid dig i sommar som höst
När vinter blir vår här finns alltid din tröst

Nu tid är att leva och sjunga en sång
Om livet som kan börja om
En verklighet större än vår fantasi
Nu för alltid så ska det bli vi
För alltid så är det nu vi!

Mitt oskrivna blad             (upp)

Mina tårar blir bläck på ett papper
All min gråt fyller upp varje rad
Jag känner jag kan börja andas
Jag får luft från mitt oskrivna blad

Jag har levt i en lögn alltför länge
Men nu faller min falska fasad
All den styrka och kraft jag har visat
Finns ej kvar på mitt oskrivna blad

Jag har undrat och tänkt på min saknad
Om jag någonsin mer ska bli glad
Om jag nån´ gång mer ska kunna leva
Mer än här i mitt oskrivna blad

För jag såg ingen hjälp där i natten
Jag minns hur jag böna och bad
Jag trodde jag stod där helt ensam
Bara jag och mitt oskrivna blad

Men så plötsligt så fanns nån´ i mörkret
Det var du som precis visste vad
Jag behövde för att orka leva
Och att skriva mitt oskrivna blad

Mina tårar blev bläck på ett papper
All min gråt fyllde upp varje rad
Det var du som gav livet en mening
Du har fyllt upp mitt oskrivna blad

Tummen Mitt I Handen             (upp)

Du bygger ut huset som du ritat
Vet hur man byter ut ett kök
Jag bryter tumstocken i bitar
Innan jag ens gett det ett försök

Du byter kamrem, tapetserar
Reglar väggar, fixar stopp
Jag får panik när jag funderar
Hur jag en tavla ska få opp

Jag har tummen mitt i handen, vet inte hur den hamna där
Men minsta praktiska problem har alltid blivit ett besvär
Jag har försökt men inget lärt
Jag har tummen mitt i handen, den kommer alltid sitta där
Mina projekt dom slutar alltid med ett fiasko och misär
Och att jag sitter där och svär

Jag rev vår badrumsvägg i förrgår
Den var visst gammal fylld av spån
Nu får vi städa i ett halvår
Min fru hon kallar mig för fån

Men det är väl inte så förfärligt
Du får förstå mig lite grand
Det är nåt som gör det så besvärligt
Som sitter mitt här i min hand

För jag har tummen mitt i handen, vet inte hur den hamna där
Men minsta praktiska problem har alltid blivit ett besvär
Jag har försökt men inget lärt
Jag har tummen mitt i handen, den kommer alltid sitta där
Mina projekt dom slutar alltid med ett fiasko och misär
Och att jag sitter där och svär

Jag borde nog ta och studera
För att få kalla mig för man
För man ska nog kunna mycket mera
Av allt det där jag inte kan

Så känner någon här igen sig
Säg finns det kanske fler än jag
Har samma saker också hänt dig
Då spelar vi i samma lag

För vi har tummen mitt i handen, vet inte hur den hamna där
Men minsta praktiska problem har alltid blivit ett besvär
Vi har försökt men inget lärt
Vi har tummen mitt i handen, den kommer alltid sitta där
Våra projekt dom slutar alltid med ett fiasko och misär
Och att vi sitter där och svär

Jonathan             (upp)

Mitt liv det var uppenbart
Allting så självklart
Men inget så klart som när
Du kom till vår värld
Dina ögon dom lyste blå
Det var mig själv som jag såg där då
Din kärlek grep tag i mig
Alla svar fanns hos dig

Du kom Jonathan
Väckte mig i natten
Sagan blev sann
Dagen då vi fann varann
Du kom Jonathan
Visade mig skatten
Ditt hjärta som brann
Dagen när du låg i min famn

Vår natt den blev mörk till slut
Ditt timglas rann sakta ut
Vår saknad är tårar nu
Allt vi drömt om var du
Men solen går upp igen
Här i ljuset i gryningen
Är allt vackert som just den natt
När vi fann regnbågens skatt

Du kom Jonathan
Väckte oss i natten
Sagan blev sann
Dagen då vi fann varann
Du låg i min famn
Visade oss skatten
Hjärtat som brann
Dagen när du kom Jonathan

Du håller mig Du värmer mig Du stöttar mig Du omger mig
Med ljus som lyser upp min morgon dag
Du tröstar mig Du glädjer mig Du visar mig Du hjälper mig
Att vilja våga leva och må bra

Du kom Jonathan
Väckte mig i natten…

Jag är på väg             (upp)

Regndroppar rinner på rutan
Åker buss mot en spelning nån´stanns
Tittar ner på en bil vi passerar
Jag ser hennes hand där i hans

Jag tänker på livet därhemma
Där egentligen jag borde va´
Jag är halv här på vägen jag färdas
Det finns ingen mer del ni kan ta

Jag är på väg – jag är här var är du
Jag är på väg – finns ingen väg tillbaks nu

Långt bort mellan molnen syns solen
Sällsamt vackert precis som på kort
Sensommarkväll här i Sverige
Och som vanligt har sommarn´ gått fort

Jag vet att det är jag som bestämmer
Och jag ser allt så tydligt just nu
För det finns ingen glöd, ingen längtan
Nej, den enda jag saknar är du

Jag är på väg – jag är här var är du
Jag är på väg – finns ingen väg tillbaks nu

Men jag vet att det kommer en morgon
Liksom natten har resan ett slut
Och ikväll när jag vinkar mot himlen
Känns allt närmare än nån´ gång förut

Jag är på väg – jag är här var är du
Jag är på väg – finns ingen väg tillbaks nu

Tro, Hopp och Kärlek             (upp)

Livet är här, himlen är blå,
Även om molnen skymmer solen finns den alltid kvar ändå
Vi måste tro, på något mer,
Att vårt liv är nånting större än det vi bara ser

Tro, hopp och kärlek till livet och dagarna som går
Är tid att fånga och njuta av varje stund vi får
Finns ingen tid att förlora och bara stå brevid
Vi måste lära oss leva i lugn och harmoni – kom och va´ fri

Det finns en sång, i varje dag,
Det finns små ögonblick att andas och stanna upp ett tag
Det finns en tid, för varje sak,
Och om vi ger utav oss själva får vi alltid nåt´ tillbaks

Tro, hopp och kärlek till livet och dagarna som går
Är tid att fånga och njuta av varje stund vi får
Finns ingen tid att förlora och bara stå brevid
Vi måste lära oss leva i lugn och harmoni – kom och va´ fri

Tid att leva, tid att börja om
Tid att älska, ja visst känns det som…